leq

men det e bara skola 3 dagar , för vi är ju lediga torsdag fredag , skööönt som faan ! efter den veckan så ska vi till falun, och det ska bli fett med kul eftersom att man slipper föräldrarna. ska gå och skala en apelsin nu , kysss



gahhahahahah , visar filmen bilderna kommer från sen :)

Asså jag skulle tycka att det var sjukt kul att börja på internat asså ni tycker säkert at det är ett jävla fängelse men fett skönt att slippa föräldrarna ?! och typ sova med en kompis varje dag, asså typ sova över varenda dag ! jag och hanna kollar lite internat men det är dyrt som fan så jag tror inte vi har så mycket pengar men jag kan ju alltid tigga lite pengar av alla rika waxholms ungar ? haha onödigt inlägg men jajg tvingar er inte att läsa ;D

sexxy bitch's

Ídag har jag badat med hanna , och vi var llika töntigga som alltid -.- ;D
men nu ska jag typ ta en dush och lyssna på lite musik och tyyp chilla, sen ska jag sova .
Hare gött

´på andra sidan´ ( inte rättad )


Johan följde mig hem, han höll min hand. Hans hand var kall och det va mysigt att hålla om honom. När jag kom hem så kysste han mig, han sa hej då, och han gick. Jag gick in och satt mig på sängen. Det hade hänt så mycket idag. Jag började tänka på den där obehagliga känslan jag kände tidigare idag, innan Johan dök upp. Jag undrar vad det var för något som förföljde mig. Kan det vara spöken, eller kanske andar. Kan det vara mamma eller kanske något ont. Fast det kan ju också vara så att jag är psykiskt sjuk och inbilar mig saker, i för sig.

Jag somnar snabbt på kvällen efter jag har har drickit upp mitt te. Jag drömmer något konstigt, något oförklarligt. Men i all uppspelning, Vaknar jag upp, Jag skriker riktigt högt, och nu känner jag det igen, en hand som smeker min kind. Den här känslan man får är obegriplig. Det blir kallt och mörkt i hela rummet, jag kollar mot min vita vägg och jag ser en skugga. Mamma kommer in i mitt rum, - Vad är det gumman, varför skriker du? Säger hon med orolig röst. Det är borta, allt. Den där skuggan, den där jobbiga känslan och det där mörka och kalla. Jag sitter och skakar, jag är helt livrädd. Jag vet också att jag inte kan snacka med mamma om det här, hon tror inte på sånt och skulle bara säga att jag inbillar mig. Så jag håller det för mig själv. Jag lägger mig ner och slappnar av, mamma tar upp en bok ” Alice i underlandet ” och så börjar hon läsa, jag kan först inte koncentrera mig på att lyssna, men sen faller jag in i boken, den är faktiskt riktigt bra. Jag somnar.

Jag undrar vart Sofie är, hon svarar inte på sin mobil och hon kom inte till skolan, Jag hoppas att hon kommer idag. Sofie om någon kommer att tro på mig, eftersom att jag vet att hon trodde på liv efter döden. Nu cyklar jag till skolan, jag vill att det ska gå fort dit, jag vill inte vara ensam. Magen kurrar, som vandligt. När jag cyklar, så kan jag inte låta bli att kolla mig omgring, och efter ett tag börjar jag inbilla mig saker, jag ser ansikten, som inte är bekanta, jag ser dem överallt. Inbillar jag mig eller inte?

(ursäkta stavfel, har inte orkat rätta)

När det är dags för lunch går jag till skåphallen, jag öppnar skåpet och lägger in mina böcker. Sen tar jag mat. – nej inte fiskpinnar, utbryter jag. Fiskpinnarna i skolan är faktiskt vidriga. Det känns som att jag klagar på allt. Men whatever jag äter ändå inte mat längre, men jag är sjukt hungrig. Ska jag ta en macka? Nej jag ska inte det. jag kan lika väl gå och träna på engelska gloserna. Jag behöver ju alltid extra mycket träning, jag har dislexi. Orden hoppar bara runt hela tiden..

När jag går tillbaka till mitt skåp så märker jag att jag inte har låst skåpet, shit någon kan ju ha brutit sig in, för jag vet mycket väl om att det finns många personer på skolan som snarttar och tar saker av andra. Jag öppnar skåper och allt verkar orört. Fast jag ser en lapp ligga mitt i skåpet. Jag tar upp lappen och läser: jag tycker att du är sjukt fin, jag vet det här kanske är konstigt, att jag skriver på en lapp och så, men jag såg att ditt skåp va olåst så jag passade på. Jag undrar bara om du undviker mig på något sett? Gillar du mig? Oj, vad töntig jag känner mig, men jag har inte ditt nummer eller något. Vi kan ju träffas någon dag, efter skolan, ensamma? Det skulle vara kul att lära känna dig bättre, jag tror att jag gillar dig…<3 / Johan. Ps, tro inte att det är ett april skämt bara för att det är 1 april, ds.
Jag känner hur jag blir helt röd i ansiktet, jag rådnar. Att han typ gillar mig, det kunde jag faktiskt aldrig tänka mig. Fast vad ska jag göra nu?

Jag går upp mot min lektion, fast nej jag sitter mitt i mot Johan på spanska, det här kommer att bli sjukt pinsamt. Jag får låtasas att jag inte har sett brevet så länge, jag vill inte att hela klassen ska få veta. Det skulle vara sjukt pinsamt att säga att jag va på g med Johan, eftersom alla tjejer hatar honom sen Maria och han va tillsammans.Det har får bli en sak mellan mig och Johan. Fast undra hur lång tid det kommer ta, innan världen får veta.


Sopie kom inte till skolan, hon kanske blev sjuk eller så är planet försenat. Ååh, jag vill träffa henne nu. Vi får se om hon kommer imorgon, jag vill bara kunna snacka med henne om allt som händer i världen, jag behöver prata ut med någon, om bara mamma vorre här, jag skulle göra vad som helst för att få se henne igen just nu.

fotsättning imorgon...