MQ/ FORTSÄTTNING AV 'PÅ ANDRA SIDAN'

(ursäkta stavfel, har inte orkat rätta)

När det är dags för lunch går jag till skåphallen, jag öppnar skåpet och lägger in mina böcker. Sen tar jag mat. – nej inte fiskpinnar, utbryter jag. Fiskpinnarna i skolan är faktiskt vidriga. Det känns som att jag klagar på allt. Men whatever jag äter ändå inte mat längre, men jag är sjukt hungrig. Ska jag ta en macka? Nej jag ska inte det. jag kan lika väl gå och träna på engelska gloserna. Jag behöver ju alltid extra mycket träning, jag har dislexi. Orden hoppar bara runt hela tiden..



När jag går tillbaka till mitt skåp så märker jag att jag inte har låst skåpet, shit någon kan ju ha brutit sig in, för jag vet mycket väl om att det finns många personer på skolan som snarttar och tar saker av andra. Jag öppnar skåper och allt verkar orört. Fast jag ser en lapp ligga mitt i skåpet. Jag tar upp lappen och läser: jag tycker att du är sjukt fin, jag vet det här kanske är konstigt, att jag skriver på en lapp och så, men jag såg att ditt skåp va olåst så jag passade på. Jag undrar bara om du undviker mig på något sett? Gillar du mig? Oj, vad töntig jag känner mig, men jag har inte ditt nummer eller något. Vi kan ju träffas någon dag, efter skolan, ensamma? Det skulle vara kul att lära känna dig bättre, jag tror att jag gillar dig…<3 / Johan. Ps, tro inte att det är ett april skämt bara för att det är 1 april, ds.
Jag känner hur jag blir helt röd i ansiktet, jag rådnar. Att han typ gillar mig, det kunde jag faktiskt aldrig tänka mig. Fast vad ska jag göra nu?


Jag går upp mot min lektion, fast nej jag sitter mitt i mot Johan på spanska, det här kommer att bli sjukt pinsamt. Jag får låtasas att jag inte har sett brevet så länge, jag vill inte att hela klassen ska få veta. Det skulle vara sjukt pinsamt att säga att jag va på g med Johan, eftersom alla tjejer hatar honom sen Maria och han va tillsammans.Det har får bli en sak mellan mig och Johan. Fast undra hur lång tid det kommer ta, innan världen får veta.


Sopie kom inte till skolan, hon kanske blev sjuk eller så är planet försenat. Ååh, jag vill träffa henne nu. Vi får se om hon kommer imorgon, jag vill bara kunna snacka med henne om allt som händer i världen, jag behöver prata ut med någon, om bara mamma vorre här, jag skulle göra vad som helst för att få se henne igen just nu.


fotsättning imorgon...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0